smått manodepressiv men fri
ja jo så är det. Lever diffust i mitt lyckorus med ena foten på svarta marken. Jag saknar dig som små knivhugg emellanåt men dina ord är mina dem har jag låst in. Skulle sluta tänka. Tänk ändå att det finns dar man aldrig får tillbaks. tolv jävla dagar varav 8 ensama, fria, ledsna, glada. "Jag behöver dig mer än jag vill ha dig". Livet är rätt skevt när man står på en tå men jag har fin utsikt här uppe i alla fall.
Kommentarer
Trackback
