Mio!

Första söndagen i advent. Ljusets månad är på ingång. Farmor äter lussebullar i köket och allt är frid & fröjd. Mina ögonlock känns tunga efter veckans prövningar men nu blir det till att bita ihop. Jag är förbaskat trött på drama.

Helgen har dock varit lugn. Myskvällar är nog den enda vettiga sysselsättningen mörka novemberkvällar. Med choklad såklart. Och någon att hålla om...

Nåväl. Två av tre är ju inte så illa.

JENNIE. Det är din dag idag.

"Du lever i våra samtal, berättelser & minnen
Du är för alltid med oss, genom oss, i oss"

Jag glömmer dig aldrig tjejen.

Det blåser på avenyn. Mina fingrar är kalla & stela, när jag försöker böja dem känns dem som istappar på väg att brytas. 20 tår har omvandlats till 20 små isbitar. Mitt hjärta är snö. Jag vandrar mot Heden, där allt som återstår av höstens färger är damm & aska från brända lövhögar.

Årets gråaste månad lider mot sitt slut. Och jag är helt slut.

Ung dam med mörka lockar, uppskattar bekvämlighet och älskar att spela, söker dig som är beredd att förlora i spel för kärlekens skull. Du stiliga man med en touch av nörd (glasögon är ett plus) som är beredd att hand i hand med mig lämna singellivet, hör av dig snarast!
svar till: partypinglan

Tydligen anser raringen S att jag behöver lite hjälp på traven, därmed pusslade S ihop en liten kontaktannons till mig. haha, tack för den!

Det blev en sväng till trädgårn igår. En del dans, tårar & krossade glas men förövrigt en ovanligt lugn kväll. Lyckades slingra mig ur en rejält jobbig situation (som jag egentligen borde skämmas för). 

Senare i novembernatten avgav jag & sällskapet ett löfte. Nu blir det till att hålla sig nykter i 6 veckor framåt... lika bra antar jag. Ångest + alkohol är ingen god kombination.

Önskar att jag kunde ta en relationsfri vecka. Kanske till och med en månad. Inga vänner, inga löften = inga svek.

Imorse var jag hos tandläkaren och drog ut en tand, det kändes som hela huvudet skulle bendas loss. Min mun är fortfarande bortdomnad och blodig. Och om en månad ska jag dra ut en till, fyfan.

På hemvägen gick jag förbi tre hästar, de betraktade mig nyfiket med sina snälla ögon. Alla tre hade stjärnor i pannan. Jag älskar hästar, det finns inget vackrare djur. Saknar tiden som hästtjej lite nu. Det var en fin tid minnsan.

Skolan. Jag pallar inte.
Visst, jag älskar min klass.
Men ibland känner jag mig som ett blankt blad i en åsiktsmaskin.

Igår pratade jag en timma och trettiofyra minuter i tele med vännen min. Skönt att det finns någon mer än hunden som faktiskt förstår.
Kärlek & respekt till miss A,
och en puss på nosen såklart.

update 13.33.
I skolan.
Nä, jag pallar verkligen inte det här,
Ska snart dra & fika med favoriten istället.

Och jag tänker för mycket.
Tänker på det som hände igår,
trodde aldrig att jag skulle reagera så starkt.
Försöker vara positiv.

Jag orkar inte.

fan.fan.fan.fan.

Hemma igen från vackra Stockholm. Inser nu att jag behöver en större stad, nya människor, nya platser & ny luft.  
Göteborg kväver mig.