Att göra rätt sak, på fel sätt
Jag visste att det skulle göra ont, fruktanvärt ont. Jag trodde ändå att klumpen i magen skulle försvinna, men den har förvandlats till en sten. Jag känner mig usel och trasig.
För hur i helvete dumpar man en vän? (som inte längre känns som en vän...)
Inte som jag nyss gjorde det, SMS. Inget gick som planerat.
Fybubblan.
Men jag intalar mig, det är bättre att ta den lätta vägen än att gömma sig i diket vid sidan om. Nu har jag iallafall gjort det rätta, om än på fel sätt.
Solvarv
För att man ska orka kämpa lite till för de goda tingens skull.
Jag har lyckats reda ut några mentala knutar & hoppas att jag kan lägga trasslet bakom mig en stund. Blicka framåt & våga vara mig själv fullt ut.
Idag är det torsdagen den 11:e December. 20 dagar återstår av året. Det är så fascinerande med år tycker jag, de kommer aldrig mer igen. Alla årstider, månader & veckodagar går i repris, men snart är år 2008 historia.
För en lång lång tid
Jag såg dig på avstånd häromdagen. Jag såg direkt att det var du, av sättet att gå på. Med raska steg och fokuserad blick, dina ögon var till och med grönare än vad jag minns.
Det kändes som en smäll på käften,
som att hundra små nervceller runt mitt hjärta brändes av.
"Det finns bara ett enda sätt att brinna upp"
Inte skyldig nån nåt
Samvetshelvete.
en liten fundering bara...
Tre dagar i December
Julen 2008 närmar sig. Träden längst stadens gator är elektrifierade, Nästan 5 miljoner ljus glimmrar i nöjesparken & stämmningen är jobbigt kommersiell. Tjocka affärsgubbar trycker i sig lussebullar och drar nöjda, mätta suckar när de läser rapporterna som bekräftar att julhandeln kommer slå rekord i år igen, trots finanskrisen. Butikerna tävlar om den flashigaste skyltningen och det bästa erbjudandet (rea innan mellandagsrean! passa på, köp!). De vintersnoriga barnen hoppas på snö och många paket. Deras föräldrar oroar sig för att inte klara av att upfylla ungarnas önskningar om ett nytt playstation eller en ponny.
Jag oroar mig mest för att känna mig ensam.
Endorfiner
Kanske är det så att själen i själva verket är en myt? Vi är egentligen bara kroppar med signalämnen, hormoner & substanser, som gör att vi reagerar olika på olika intryck. Piece of cake.
Första advent
Första söndagen i advent. Ljusets månad är på ingång. Farmor äter lussebullar i köket och allt är frid & fröjd. Mina ögonlock känns tunga efter veckans prövningar men nu blir det till att bita ihop. Jag är förbaskat trött på drama.
Helgen har dock varit lugn. Myskvällar är nog den enda vettiga sysselsättningen mörka novemberkvällar. Med choklad såklart. Och någon att hålla om...
Nåväl. Två av tre är ju inte så illa.
1000 dagar inga ord
JENNIE. Det är din dag idag.
"Du lever i våra samtal, berättelser & minnen
Du är för alltid med oss, genom oss, i oss"
Jag glömmer dig aldrig tjejen.
The big breakdown
Trots ångest i ryggsäcken begav jag mig in mot staden & alla måsten. Väl framme i skolan var allt som vanligt. Jag blir alltid förvirrad av den ständiga rädda-världen-optimist som möter mig.
Men jag kan knepet vid det här laget ; Klä på dig leendet och torka fukten ur ögonen, så att ingen ser hur det svider i tårkanalerna. Om någon upptäcker det trots allt, skyll på den kalla vinden. Eller någon konstig allergi. Funkar fyra gånger av fem.
Tills det brister. Och denna gången brast det stort. Har inte gråtit och skakat så mycket på länge, som en enorm ångest-vulkan. Förtryckta känslor bör inte hettas upp till allmänhetens beskådan. Men vad gör man när det inte går att hindra?
Förhoppningsvis har man en axel att luta sig mot.
Tack min fina L för idag, stegen känns lättare nu.
November
Det blåser på avenyn. Mina fingrar är kalla & stela, när jag försöker böja dem känns dem som istappar på väg att brytas. 20 tår har omvandlats till 20 små isbitar. Mitt hjärta är snö. Jag vandrar mot Heden, där allt som återstår av höstens färger är damm & aska från brända lövhögar.
Årets gråaste månad lider mot sitt slut. Och jag är helt slut.
Leva i nuet
(samtidigt viskar du i mitt öra, underbaraste, vi ändrar ingenting...)
Tredje planeten från solen
Är det bara jag som blir förvirrad?
ung dam söker?
Ung dam med mörka lockar, uppskattar bekvämlighet och älskar att spela, söker dig som är beredd att förlora i spel för kärlekens skull. Du stiliga man med en touch av nörd (glasögon är ett plus) som är beredd att hand i hand med mig lämna singellivet, hör av dig snarast!
svar till: partypinglan
Tydligen anser raringen S att jag behöver lite hjälp på traven, därmed pusslade S ihop en liten kontaktannons till mig. haha, tack för den!
Relationsfri
Det blev en sväng till trädgårn igår. En del dans, tårar & krossade glas men förövrigt en ovanligt lugn kväll. Lyckades slingra mig ur en rejält jobbig situation (som jag egentligen borde skämmas för).
Senare i novembernatten avgav jag & sällskapet ett löfte. Nu blir det till att hålla sig nykter i 6 veckor framåt... lika bra antar jag. Ångest + alkohol är ingen god kombination.
Önskar att jag kunde ta en relationsfri vecka. Kanske till och med en månad. Inga vänner, inga löften = inga svek.
vänner?
Glider andra iväg
Du betyder ju allt för mig,
Det finns oskrivna regler för sånt du vet?
Biter på blodig bomull
Imorse var jag hos tandläkaren och drog ut en tand, det kändes som hela huvudet skulle bendas loss. Min mun är fortfarande bortdomnad och blodig. Och om en månad ska jag dra ut en till, fyfan.
På hemvägen gick jag förbi tre hästar, de betraktade mig nyfiket med sina snälla ögon. Alla tre hade stjärnor i pannan. Jag älskar hästar, det finns inget vackrare djur. Saknar tiden som hästtjej lite nu. Det var en fin tid minnsan.
...
en timme eller två
men känslan att något fattas,
finns alltid kvar ändå
mer gröt & funderingar
Skolan. Jag pallar inte.
Visst, jag älskar min klass.
Men ibland känner jag mig som ett blankt blad i en åsiktsmaskin.
Igår pratade jag en timma och trettiofyra minuter i tele med vännen min. Skönt att det finns någon mer än hunden som faktiskt förstår.
Kärlek & respekt till miss A,
och en puss på nosen såklart.
update 13.33.
I skolan.
Nä, jag pallar verkligen inte det här,
Ska snart dra & fika med favoriten istället.
Och jag tänker för mycket.
Tänker på det som hände igår,
trodde aldrig att jag skulle reagera så starkt.
Försöker vara positiv.
Jag orkar inte.
fan.fan.fan.fan.
Hufvudstaden
Hemma igen från vackra Stockholm. Inser nu att jag behöver en större stad, nya människor, nya platser & ny luft.
Göteborg kväver mig.