Je t'aime
Ord. Musik. Dansgolv. Främlingar. Glass. Kvällsljuset. Barnvagnspappor. Alla gröna parker.
Generation Prozac
På dagarna vill vi bara sova bort de bekymmer som håller oss sömnlösa om natten.
I mitt hjärta på vilket språk du vill
Placera en gitarr i handen på vem som helst med raspig röst, det krävs inte mer än så. (ok, kanske ett par bärs)
Senare. Imorgon finns inte kl 4 på morgonen, det är en sann lögn. Likaså är han en sann romantiker, förklädd i slitna jeans och skinnjacka.
Vi bryr oss inte om någonting annat än tonerna. Hans fingrar är en gudgåva, de får strängarna att vibrera och snart därefter hela min kropp. Hans andetag är musik.
april, april
På något vis flyter tiden iväg, dagarna suddas ut och suddas samman till ett enda töcken. Vi kommer inte att minnas klockslag, kanske inte heller datum, men vi kommer att minnas april.
Igår stod vi under körsbärsträden på berzelli. Det doftade vår, fullt ut för alldra första gången. Jag var så lycklig man kan bli en helt vanlig tisdag. Jag har börjat lära mig att uppskatta de - egentligen helt vardagliga men ändå briljanta- små stunderna som faktiskt gör livet. Och jag önskar inte längre att allting var som förr.
Igår stod vi under körsbärsträden på berzelli. Det doftade vår, fullt ut för alldra första gången. Jag var så lycklig man kan bli en helt vanlig tisdag. Jag har börjat lära mig att uppskatta de - egentligen helt vardagliga men ändå briljanta- små stunderna som faktiskt gör livet. Och jag önskar inte längre att allting var som förr.
Jag lovar dig, det finns ingen ändlös sorg
"Jag lovar dig, det finns ingen ändlös sorg. Om det hade funnits det hade jag legat i min säng med skärsår i mina armar, heroin insprutat i min kropp och sömnpiller i min mun vid det här laget."
(Fritt lånat från Adnama)
